För er, genom tiden…

Wed January 25, 2017, 19:08

(Om jag fick välja ett soundtrack för det här inlägget så skulle det vara Badly Drawn Boy’s “Time of Times”. Eller åtminstone de första 24 sekunderna av den. Så ni vet. Eller i och för sig, om ni har en sån där ända-in-i-kaklet-bra dag så skulle jag kunna rekommendera Best Day of My Life, med American Authors.)

Efter nästan ett halvÃ¥r här i Förenade Arabemiraten sÃ¥ är det väl hög tid att komma med ytterligare ett inlägg för er hemma i Sverige (och er här i UAE, för övrigt) att förkovra er i – sÃ¥ hÃ¥ll till godo, gott folk!

Som ni kommer ihÃ¥g frÃ¥n förra gÃ¥ngen sÃ¥ är vi numera med hus! Sen dess har vi även blivit med möbler – och i skrivande stund hängs det upp tavlor pÃ¥ väggarna, mattor rullas ut pÃ¥ golven och diskussioner förs fortlöpande om vad nästa steg blir – vilka lampor ska hängas upp var, behöver vi fler mattor, var fÃ¥r vi tag pÃ¥ sjukt stora tavlor (väggar som är typ 25 kvadratmeter förpliktigar)? Men jag tänkte ta med er pÃ¥ en liten resa som börjar i bilen utanför höghuset där vi bodde i lägenhet, och slutar fem dagar senare inne i huset, med möbler i varje rum, vitvaror pÃ¥ plats och bilar i garaget. Pass pÃ¥!

Vi bodde ju som sagt i en lägenhet frÃ¥n första kvällen vi kom ner till Dubai – en möblerad etagelägenhet med tvÃ¥ sovrum och balkong. Inledningsvis hade vi lägenheten i tvÃ¥ mÃ¥nader (till slutet av oktober), men givet den lÃ¥ngbänk jag hamnade i med min visumprocess tog vi det säkra före det osäkra och förlängde kontraktet till slutet av november. SÃ¥ när hyresvärden ringde torsdagen den 27:e oktober, när jag och Lady satt i bilen, för att frÃ¥ga “när pÃ¥ mÃ¥ndag vi flyttar ut”, sÃ¥ var vi ganska oförstÃ¥ende. Det uppdagades snabbt dock att hyresvärden (ett företag som hyr ut semesterbostäder, främst i Dubai) ansÃ¥g sig ha rätten att avsluta vÃ¥rt avtal, eftersom vi inte hade betalt förskottshyra för nästkommande mÃ¥nad. Och det vore väl fair’n’square, om det inte hade varit för det faktum att vi vid flertalet tillfällen – sÃ¥väl per telefon som mailledes – hade bett om att fÃ¥ tillgÃ¥ng till den länk som behövs för att nÃ¥ sidan där man gör betalningen. Föga förvÃ¥nande sÃ¥ var det en av oss som tände pÃ¥ alla cylindrar (hint: inte den mentalt valiuminfuserade yours truly som kan räkna pÃ¥ ena handens fingrar de gÃ¥nger han blivit arg) sÃ¥ det ringdes en hel del arga samtal till hyresvärden, som erbjöd sig att försöka hitta alternativt boende till oss som bästa alternativ – men nÃ¥nstans i hela processen satte vi oss ner och räknade efter: Tillträde till huset var den 1:a november – men vi kunde pÃ¥ nÃ¥der fÃ¥ flytta in en dag tidigare, vilket alltsÃ¥ skulle ge oss torsdag, fredag, lördag och söndag innan flytten kunde ske – efter moget övervägande och en hel del tandagnisslan sa vi till varandra: “Vi kör – inflyttning pÃ¥ mÃ¥ndag!” Resten av den dagen spenderades pÃ¥ IKEA shoppandes möbler med expressleverans, dagen efter dundrade vi in pÃ¥ Carrefour för att köpa vitvaror med expressleverans, sÃ¥ när mÃ¥ndagen kom hade vi helt plötsligt ett i stora delar möblerat hus med tvättmaskin, torktumlare, kyl och frys, spis, diskmaskin och mikro – och pÃ¥ köpet hade vi alltsÃ¥ sparat tre veckors hyra av lägenheten som vi alltsÃ¥ lämnat. Dock ska det – i samma andetag, andas inte än! – nämnas att vi utöver detta även hade fÃ¥tt till mÃ¥lning i vÃ¥rt sovrum och Astrids dito, vi hade haft företag där för pest control och hela huset hade städats, inom samma tidsperiod. Det är inte utan att jag är imponerad av oss – och i synnerhet min kära kapten Lady som alltsÃ¥ är den som styr hela den fullriggare som vÃ¥r familj faktiskt fÃ¥r anses vara här nere, och det med den äran! Tack honey!

Nedanför har vi då lite före/efter-bilder så ni kan se vad som hänt de senaste veckorna…

astrids rum halvt inrett
Astrids rum innan gardiner, lakan och annat piff. Dock – rosa och lila väggar; helt enligt önskemÃ¥l.

astrids rum inrett
Rummet efter piff!

gästrum uppe tomt 1
Övre gästrummet.

gästrum uppe inrett 2
Samma rum efter lite piff!

matrum tomt 1
Matrummet under IKEA:s besök.

matrum inrett
Matrummet efter lite piff. Ã…terstÃ¥r dock att skaffa bilder till ramarna – alternativt att till fullo omfamna Thomas Robinsons idé frÃ¥n filmen The Switch och lÃ¥ta det vara som det är.

sovrum tomt
Master bedroom. Utan säng.

sovrum inrett
Med säng, tavlor och lampa!

vardagsrum nere tomt 2
Nu kanske jag har sagt nÃ¥got om det tidigare – men get this; IKEA kommer hem och inte bara levererar möblerna, utan de monterar dem även! Här är nedre vardagsrummet under deras besök.

vardagsrum nere inrett
Och här är det för nÃ¥gra dagar sen. Den uppmärksamme ser även att det är en koja som Astrid byggt, och att hon vid fototillfället hÃ¥ller pÃ¥ att montera in mikrofoner i kojan för att kunna sjunga Let it go, “Jingle Bells” och “Blinka lilla stjärna”. För det vill man ibland när man har en koja.

vardagsrum uppe inrett 3
Här har vi bara en efterbild – övre vardagsrummet är tänkt som nöjesrum. Fotbollsspel och bokhylla!

vardagsrum tv inrett 1
Samt tv-häng och terrass!

Men familjen dÃ¥, hur gÃ¥r det för familjen? Jo, i och med flytten till hus sÃ¥ fick vi helt plötsligt ytor att leva pÃ¥ – leksaker kan dras fram men även städas undan pÃ¥ ett enklare sätt, tillträdet till poolen just utanför huset gör att det badas friskt och jag minns fortfarande leendet pÃ¥ Ladys läppar när hon första gÃ¥ngen gick ut pÃ¥ altanen och ropade: “Kom in Astrid, middagen är klar!”, till Astrid som var ute pÃ¥ lekplatsen och sprang omkring. Kort sagt har huset gjort livet ytterligare ett par pinnhÃ¥l enkelt att leva. Sen har ju Astrid tagit sig förbi den sprÃ¥kliga barriären pÃ¥ ett sätt som, min bakgrund inom lingvistik och sprÃ¥kvetenskap till trots, fÃ¥r mig att häpna över hur snabbt barn kan tillgodogöra sig ett nytt sprÃ¥k – hon är numera tjenis och bundis med granntjejen Chleo, frÃ¥n Australien, och växlar helt bekymmersfritt mellan engelska och svenska. Sen kryddar hon tillvaron med att lära sig arabiska pÃ¥ dagis, och nÃ¥gra fraser pÃ¥ tagalog som vÃ¥r förra filippinska nanny pratade. Jag själv försöker hÃ¥lla uppe Ã¥ngan genom att lära mig tvÃ¥ nya arabiska fraser i veckan (vÃ¥r Chief Medical Officer fÃ¥r i utbyte lära sig tvÃ¥ svenska fraser i veckan – typ som “mera kaffe!” och “när är det fika?”) och till det kommer lite hobbyutbyten inom Tagalog (filippinska, frÃ¥n min fastighetschef) och det indiska sprÃ¥ket Malayalam (frÃ¥n mina upphandlare). I tillägg till ovan ska det även nämnas att Lady har pÃ¥börjat en tjänst som kommunikations- och marknadsansvarig för samma sjukhusgrupp som jag jobbar för – inledningsvis pÃ¥ deltid, men även inom hennes omrÃ¥de är mängden arbete snarast att liknas vid en aldrig sinande ström av “åh, jag borde”:n, “det här mÃ¥ste göras nu”:n och “allt är viktigt, hur ska jag kunna prioritera”:n, sÃ¥ utmaningen ligger väl mer i att undvika att drunkna i alla mÃ¥sten och fokusera pÃ¥ att bara jobba sÃ¥ mycket som man har betalt för. Story of our lives.

20161130_132048
När min brorsa var pÃ¥ besök sÃ¥ var vi även uppe i Burj Khalifa. Det är satan sÃ¥ högt alltsÃ¥! Varenda en av de där husen man ser nedanför hade stÃ¥tt ut som en varböld i Stockholms skyline – och de är lilleputt jämfört med Burj Khalifa!

20161130_132238-EFFECTS
Fascinerande.

20161130_132753
Och här har ni min käre bror, Jakob, hängandes i loungen uppe i “Burjen”.

En liten timelapse över utsikten.

För nÃ¥gra mÃ¥nader sedan gjorde jag en kort reflektion gällande vad jag funnit vara annorlunda i UAE jämfört med den gamla välbekanta vardagslunken i Sverige – och nu tänkte jag försöka mig pÃ¥ konststycket att komma med en analys av hur saker har blivit jämfört med vad vi fick information om innan.

T R A F I K E N – “Trafiken här nere är hemsk, och varje dag ser man minst tvÃ¥ allvarliga trafikolyckor pÃ¥ väg till och frÃ¥n jobbet.” Orden kom frÃ¥n bekant som spenderat de senaste fyra Ã¥ren här nere i Dubai, och givet mängden bilar i trafiken sÃ¥ trodde jag väl inte att det skulle vara sÃ¥ osannolikt att man ser ett par större olyckor per dag. Men hittills, peppar peppar, ta i trä, har jag sluppit se nÃ¥gra allvarligare incidenter överhuvudtaget. Förvisso är det sÃ¥ att man generellt har minimerat avstÃ¥ndet till bilen framför, frÃ¥n att i Sverige handla om ett par sekunder som bäst (för i ärlighetens namn – hÃ¥ller man verkligen de tre sekunderna i rusningstrafik – lämnar man en lucka sÃ¥ klämmer sig väl nÃ¥gon annan in där?), till att här nere handla om avstÃ¥nd som inte sällan kan mätas i ensiffriga centimeter med en underliggande ambition om att visa sig angelägen medelst kortast möjliga avstÃ¥nd i kombination med ett ihärdigt användande av helljus och inte sällan tutan – men pÃ¥ nÃ¥got oförklarligt sätt sÃ¥ ligger olycksfrekvensen förvÃ¥nansvärt lÃ¥gt, Ã¥tminstone sett till den rutt jag tar till och frÃ¥n jobbet.
Verkligheten vs. Förhandsinformation: 1-0

V Ä D R E T – “Det är varmt som satan i Dubai!”, är väl en allmän Ã¥sikt som kommer av det faktum att vi, i egenskap av svenska turister, önskar maximera mängden sol och värme när vi väl bestämmer oss för att fly den svenska grÃ¥ vardagen för att tillskansa oss lite lyx, flärd och semester i Dubai. Inte sällan siktar man dÃ¥ in sig pÃ¥ höstlovet eller sport- eller pÃ¥sklov, kanske för att undvika prisökningen över jul och nyÃ¥r, och delvis möjligen för att man, ju, trots allt uppskattar lite snö och kyla när det är dags för jultomten att knacka pÃ¥ följt av fyrverkerierna veckan efter – men detta innebär ju att man (eh, ni – de svenska turisterna) hamnar här nere antingen precis i eftersviterna av sommarens bastuvärme, alternativt när vädret börjar blÃ¥sa pÃ¥ med värme inför just den bastuvärme som härskar under sommarmÃ¥naderna. Men senaste veckorna sÃ¥ har vädret visat pÃ¥ ytterligare en dimension – kyla. Efter kvällsdoppet igÃ¥r kväll sÃ¥ frös jag sÃ¥ att jag skakade tänder, vilket verkligen var en exotisk känsla; frysa i Dubai. Men kvälls- och nattetid kryper temperaturen ner under 20 grader, och dÃ¥ kan man själv tänka sig tillbaka till en ljum sommarkväll med ett nattdopp – det är ju inte utan att man drar en liten rysning för att man vet hur kall man blir precis när man kommit upp, innan man sprungit in i bastuns värme igen, följt av en iskall lager. Inte sant? Men i korthet – det är varmt som satan i Dubai, dock inte alltid.
Verkligheten vs. Förhandsinformation: 1-1

F A M I L J E F Ö R U T S Ä T T N I N G A R – “Dubai är en fantastisk plats för en barnfamilj.”, ett pÃ¥stÃ¥ende som nog var ett av de mest utbredda inför vÃ¥r ankomst här i Dubai. Och det är väl bara att kapitulera inför det fullbordade faktumet – Dubai är en grym stad när det gäller aktiviteter, förutsättningar och faciliteter för barnfamiljer. Självklart finns det smolk i bägaren i det att staden snarast blickat mot amerikanska förlagor som Los Angeles och Las Vegas, vilket lett till att man sÃ¥ gott som alltid är bilburen, och att man fÃ¥r räkna med en halvtimmes bilfärd oavsett vart man ska – men när man väl kommit till sans med de förutsättningarna sÃ¥ är det bara att dagtinga och ta tillvara pÃ¥ allt som finns att tillgÃ¥: Gigantiska parker (alltid med grönt och kortklippt gräs), inomhuslekland (för de jävlarimig-varma sommardagarna), vattenland (med uppvärmt vatten pÃ¥ vintern och nedkylt pÃ¥ sommaren) och fullt av genuint barnkära servitörer, butiksbiträden och nannies/maids.
Verkligheten vs. Förhandsinformation: 1-2

A R B E T E  – “Man jobbar jämt.” Inledningsvis har det här kommit att bli en evig sanning – även om jag i det här forumet inte tycker om att orda alltför mycket om mitt jobb (detta givet att jag här nere är en offentlig person och med det även har ett ansvar gentemot min chef och mina underställda) sÃ¥ kan jag med lätthet säga att jag aldrig har jobbat sÃ¥ mycket som jag gjort under de inledande mÃ¥naderna här nere. Samtidigt har jag vinnlagt mig om att finnas hemma till middagen och vika merparten av helgdagar Ã¥t aktiviteter med familjen, sÃ¥ jag tror – och hoppas – att Astrid och Hugo inte märkt av min arbetsbelastning nämnvärt. De senaste veckorna känns det dock som att pressen avtagit nÃ¥got, och jag ser trÃ¥nande fram emot att fÃ¥ kunna njuta av en kväll där jag är ledig när barnen lagt sig, kommer i säng innan timvisaren letar sig över till nästa dygn och där jag stänger datorn för dagen redan pÃ¥ jobbet.
Verkligheten vs. Förhandsinformation: 1-3

Kontentan är att verkligheten den här gÃ¥ngen trumfades av förhandsinformationen – det är varmt, familjevänligt och högtryck pÃ¥ jobbet men trafiken är inte sÃ¥ farlig som man kan luras att tro. Hur tror ni att det hade varit för er att bo i Dubai?

Det tog ganska lång tid för mig att få mitt visum och arbetstillstånd (av olika anledningar) men när jag väl fått det var det dags för resten av familjen. Det tog tid, lååång tid. Och precis när vi började misströsta och fundera över konsekvenserna av att Lady, Astrid och Hugo inte får sina visum i tid (typ att de skulle vara tvungna att åka hem till Sverige i nio månader innan de skulle vara tillåtna att komma tillbaka hit) så ringde vår Public Relations Officer (fritt översatt):

– Vi har ett problem.
– Jaha?
– Du har bara ett barn.
– Eh… nej, mig veterligen har jag tvÃ¥. Astrid och Hugo.
– Hmm… okej, du har tvÃ¥ barn. TvÃ¥ döttrar.
– Igen, nej – jag är med en dÃ¥res envishet säker pÃ¥ att Hugo är en pojke.
– Nej, Hugo är ett flicknamn!
– Say what? Vad sägs om nej? Hugo är en pojke.
– Du mÃ¥ste visa mig bevis pÃ¥ att han är en pojke, annars fÃ¥r han inget visum.
– Räcker det med en bild pÃ¥ hans… eh, familjestolthet?
– Nej, papper med stämpel, bÃ¥de frÃ¥n UD och UAE:s ambassad i Sverige.

Jag lyckades tillslut att övertyga Ahmed (PRO:n) om att Hugo de facto är en pojke, och att det även står så i hans personbevis (som för övrigt är översatt till engelska, såklart). Då kom nästa problem några dagar senare:

– Vi har ett problem. Igen.
– Han ÄR en pojke!
РJa ja ja, men han har munnen f̦r ̦ppen p̴ bilden.
– ?
– Han mÃ¥ste ha stängd mun.

Projekt ta-bild-pÃ¥-Hugo-när-han-har-stängd-mun-men-öppna-ögon tog vid. Det gick sÃ¥där – slutresultatet blev 74 bilder pÃ¥ Hugo med öppen mun (pappa är tydligen rolig när han ska ta kort), och ett visum pÃ¥ en alldeles strÃ¥lande glad Hugo. Med öppen mun.

20161031_183937(0)-COLLAGE
Som sagt – glad som en spelman utan tillstymmelse till stängd mun!

hugo 2
Bästa visumet ever!

Dagens fundering:
Nu när vi bor i ett muslimskt land sÃ¥ är det pÃ¥tagligt svÃ¥rt att undgÃ¥ deras regelbundna och väldigt tydligt pÃ¥kallade böner – minareterna tornar sig ganska höga jämfört med de tvÃ¥vÃ¥ningshus som är modus operandi utanför skyskrapsgränserna och även om man numera inte tänker aktivt pÃ¥ böneutropen sÃ¥ sker de ju de facto fem gÃ¥nger om dagen – och med det kommer även grubblandet gällande det här med att vända sig mot Mekka. Det är ju okej om man har en kompass (och vet exakt var man befinner sig), alternativt – i dessa digitala dagar – en app som vägleder en i vilken riktning man ska böja sig (i lägenheten vi bodde i i början här nere sÃ¥ var faktiskt riktningen mot Mekka utmärkt i taket – för enkelhets skull liksom). Men get this – vad händer när första muslimen befinner sig i rymden? Om man befinner sig i omloppsbana i rymden sÃ¥ ligger hastigheten generellt runt typ 27-28 000 km/h (motsvarande nästan Ã¥tta kilometer i sekunden) vilket i sin tur innebär att man snurrar tvÃ¥ tredjedelars varv runt jorden per timme. Fatta dÃ¥ om man har till uppgift att vända sig mot Mekka fem gÃ¥nger om dagen, där varje bön tar, lÃ¥t säga tio minuter – det blir ett jävla aerobicspass där ute i rymden för att vara vänd Ã¥t rätt hÃ¥ll. SÃ¥vida man inte löser det hela med nÃ¥gon form av gyroskopisk konstruktion, där man har Mekka som ett slags rörlig origo i ett pseudodynamiskt koordinatsystem (lÃ¥ter ju skitenkelt, när jag tänker efter… eh…). I förlängningen kommer ju den här funderingen att handla om huruvida vÃ¥ra religioner vi har här pÃ¥ jorden är skapade utefter förutsättningarna pÃ¥ jorden – och inte universum – och sÃ¥ledes kan tänkas vara skapade av människan snarare än nÃ¥gon allsmäktig Gud (som dÃ¥ de facto faktiskt borde skapat Ã¥tminstone grogrund för att religionen skulle kunna utövas även i rymden – utan krav pÃ¥ doktorstitel i differentialekvationer och transformationsmatematik)? Nu har jag inte kommit mycket längre i min genomlysning av världens 5 000 (give or take a few) religioner än just den här funderingen – men nog mÃ¥ste det väl finnas fler exempel som den här pÃ¥ att vi människor (eller gudar) har varit, och är, nÃ¥got introverta i vÃ¥rt tänkande med just jorden som fokalpunkt?

 Okej, sÃ¥ lÃ¥ngt sÃ¥ väl – ledsen för radiotystnaden under dryga tre mÃ¥nader, som ni läste ovan sÃ¥ har det jobbats en hel del, sÃ¥ det ni just läst började som ett skelett den 2:a november, för att sedan köttas pÃ¥ ända till idag – 25:e januari. Bättring utlovas!

Vad händer hos er? Vi kör sÃ¥ här – alla berättar en sak som man ser fram emot den kommande veckan! Jag ser fram emot att äta hamburgare och kolla pÃ¥ fontänskÃ¥despelet nedanför Burj Khalifa, redan imorgon!

Er vaskare,
Candide

kommentera »

__________

*