Tits ‘n’ coffee…

Mon March 1, 2010, 14:26

(I like famous people who have self-distance – like when Burt Reynolds said that “My movies were the kind they show in prisons and airplanes, because nobody can leave.“, or the latest one of my favorites; Jon Bon Jovi: “If you really want to torture me, tie me down and force me to watch our first five videos.” When I’m famous I too want to have that kind of irony about my own person. But oh, that’s true though – first I need to be famous… Any ideas?)

På mitt kontor så jobbar jag tillsammans med Korkor, Fleurette, Joshua, Adjei och Doc Henry. Alla fem är födda i Ghana och även om Doc Henry har bott i Sverige under 30 år så är det en ganska homogen personalstyrka. Och så jag då, huvudet längre än de andra, blek som gladpack i jämförelse och med det totalt ospännande namnet Magnus [även om jag numera tituleras "Kwame Magnus" eftersom jag är född på en lördag en gång i tiden]. Men jag gillar det – jag får en insyn in i vardagen som jag inte skulle fått annars, något som var lite extra uppenbart i lördags kväll. Som av en slump så har min brorsa två gamla klasspolare som hänger i Ghana [eller ja, den ena är i Dar Es Salaam i Tanzania och den andra delar sin tid mellan Ghana och Kinshasa i Kongo så de är väl inte direkt några inventarier här i Accra direkt] som jag tillslut lyckats få tag på, så det vankades lite expat-aktiviteter nere i Osu i lördags. Och då kom känslan krypande – att jag inte riktigt vet vad jag tycker om expatlivet än, för jag har inte levt det… Jag har ätit fler gånger på the Bush Canteen än vad jag ens tänkt tanken på att gå på expatrestauranger nere vid Oxford Street, istället för italiensk espresso [som jag i och för sig ändå inte skulle ha druckit i och med att jag kanske snittar två koppar kaffe per år] fikar vi med soakies med mjölk [mald Cassawarot, strösocker och rostade jordnötter] och casual friday har liksom fått en helt ny innebörd när Josh triumferar in på kontoret iklädd sin afrikanska kaftan à la skön stil liksom… Så när jag satt där och diskuterade med de andra så insåg jag att eftersom jag inte gjort mer än snudda vid det “riktiga” Afrika, så kan de inte ens vara i närheten av att kunna åka hem och med sanning i rösten säga sig ha “gjort Afrika“.

Pretenders. Veckans låtar är Brass in Pocket och Don’t Get Me Wrong med Pretenders. Bara så ni har koll liksom.

Dagens anekdot:
I lördags var jag som sagt ute på galej här i Accra, den fredagstraditionsenliga sushin på Monsoon följdes av ett oändligt dividerande om vartåt vi skulle dra oss härnäst – tills det slutligen beslutas att vi ska gå till skybar:en en bit bort. “Nej, då går jag hem tror jag faktiskt…“, säger en av tjejerna i sällskapet och viskar därefter något till den andra tjejen, som säger “Ja, jag med – ska ni gå till ett ‘sånt‘ ställe så är inte jag med!“. Alla tittar på varandra och inser att ingen riktigt förstår tjejernas problem. Vi ska till en skybar i ett hus som heter Citizen Kofi [efter den mycket kände Kofi-namnen Annan] – något som då tydligen tjejerna har tolkat som att vi ska till en bar som heter “Tits ‘n’ COffee” – vilket man i allra högsta grad skulle kunna klassa som “ett sånt ställe“… :) För övrigt påminner hela förväxlingen om tidernas bästa youtube-klipp: Hu is the new leader of China?

Eller säg så här: Temperaturen i Accra har aldrig någonsin, så länge man har mätt temperaturen här nere, understigit 15 grader Celsius.

Ibland undrar jag vad, om ens något, man får lära sig på journalisthögskolan. Eller är det så att de som går den blir rent kvalitativa journalister och dammsugs sedan upp av likaledes kvalitativa tidsskrifter som Filter efter att de tagit examen [för övrigt tror jag inte att god journalistik har allt att göra med vilken skola man gått på utan kanske snarare patos - men det får bli en annan fråga]? För så här skrev Expressen: Taxichauffören mördades på nattens sista körning. Hade han ens rent teoretiskt kunnat bli mördad nån annan gång än under sin sista körning? Jag menar, om han blev mördad under sin näst sista körning så skulle han ju ha varit tvungen att köra en gång till… Vilket skulle ha ungefär samma sannolikhet som att man hittar det man letar efter på det näst sista stället där man letar [för varför ska man då leta på det sista?]…

Fotnot: Stycket ovan ändrades på mitt eget initiativ efter det att jag, något överraskande, fick en kommentar från Filters chefredaktör, Mattias Göransson: “Bara en upplysning: Magasinet Filter har inte publicerat en enda krönika sedan starten, och kommer aldrig att göra det heller.” Originaltexten finns här: visa


Receptet för att klara ensamma kvällar i East Legon: Coca Cola, insmugglade lantchips och text-tv på nätet. Nu är OS slut så det börjar väl bli dags att sätta sig in i den afrikanska fotbollen; Ghana var ett av de första lagen att kvalificera sig till fotbolls-VM och numera har ju Nigeria svenska förbundskaptener…


Utsikt från Tits ‘n’ Coffee.


Egentligen är det inget speciellt med den här bilden, men jag tycker om färgerna. Den blåblåa himlen, den roströda jorden och den gräsgröna lastbilen.


Jag har nog fått en hangup på det där trädet… Dessutom – det underliga i situationen är att om än trädet nu är stort [säkert 20 meter högt och en omkrets som skulle få John Goodman att känna sig mager] så finns det ett helt brutalt mycket större träd några hundra meter bort. Där snackar vi alla stora träds moder – Afrikas son-of-a-gun-träd helt enkelt. Så när man då ser det så känns “vårt” träd liksom… ja, inte så mycket längre. Så därför försöker jag väl glorifiera det med dramatiska bilder… för att det är, ja, ett par hundra år yngre än herre-på-täppan-trädet nästgårds.


Alltså, nu har ju jag varit ganska förskonad från räntesatser och annat, åtminstone sedan jag jobbade på bank själv – men jag tror mig i alla fall veta att exempelvis en fast boränta satt till säg fem år ligger runt 4%. Sen har vi ju då situationen här i Ghana, där det dels är lite high chaparall när det kommer till återbetalning [svårt att nosa upp folk som inte har något personnummer eller fast adress] och dels är det den gamla klassikern svagt förtroende för landets politik = hög ränta och vice versa… Men. Ändå. Fatta. 27,5% – som utgångsränta?!! Tänk er om man skulle ta ett sms-lån här i Ghana – effektiv ränta typ 400 000%, katsching! Var är Sverker Olofsson när man behöver honom?

När jag och Lady var här nere tillsammans så ondgjorde vi oss över den tid det tar ibland att få service – och nu har jag fått vatten på min kvarn [via BrushMaster™]; det är inte bara här i Afrika som det finns en “que sera sera“-attityd över matens frambringande – redan på Charles Darwins tid så fanns det en del att önska gällande service även i Sydamerika: visa

Dagens fundering:
Tänk om jordens befolkning skulle vara odödlig – att alla levde för evigt – och samtidigt att människan saknade fortplantningsförmåga… Tror ni att man skulle kunna njuta av livet då? Eller skulle det ens finnas något som kallades för “livet“? Jag minns Highlander när jag var yngre, han hade ju en förbannelse som gjorde att han var odödlig [eller han och alla andra Highland:rar], men om man inte var ensam om det – utan alla andra levde på samma sätt, skulle det påverka något? Hur skulle samhället se ut? Skulle nån ens tillnärmelsevis känna något som helst ansvar? För oavsett vad man gör så vaknar man upp dagen efter och det är en ny dag…

Måndag morgon [eh, nåja], ny vecka på intågande och en och en halv vecka tills att Lady kommer och förgyller tillvaron! Nu kör vi!

Er tillvaro,

Relax

3 kommentarer »
  1. Bara en upplysning: Magasinet Filter har inte publicerat en enda krönika sedan starten, och kommer aldrig att göra det heller.

    Mattias Göransson — Mon 1 March, 2010 #
    __________

  2. Mattias:
    För det första – jag vill klargöra något som kanske var lite oklart i mitt texten: Jag älskar Filter! En gång i tiden började jag läsa Offside [jag har aldrig slutat] och när ni sedan startade Filter så insåg jag att det inte är formatet eller innehållet som är det magiska, det är journalisterna! Det jag menade med mitt inlägg var att det ibland känns som att de “riktiga” journalisterna dammsugs upp av kvalitetsmagasin som ert. Må så vara att mitt sätt att säga det på var en smula hårdraget och mindre smickrande men icke desto mindre var det innebörden jag ville få fram.

    För det andra – som en sann Offside-fantast känner jag mig sjukt hedrad över att du varit inne och läst på min sida! Eftersom jag bor i Ghana så är det inte alltid jag får tillfälle att köpa Offside [och jag vet inte riktigt hur prenumerationskostnaden skulle se ut för att skicka den hit] men Den. Är. Verkligen. Världens. Bästa. Tidning.

    Slutligen, jag tar tillbaka mitt uttalande om slackerskrönikörer och refraserar hela meningen. För jag var inte ute efter att nidbild:isera Filter, tvärtom!

    admin — Mon 1 March, 2010 #
    __________

  3. [...] började undra över Ghananernas fäbless för tavlor högt uppe… Sedermera gick färden mot Tits’n'Coffee för middag och cocktails varifrån vi även åkte hem senare nästa [...]

    i n d i a n s o m m a r » Äventyr på hemmaplan… — Sun 16 January, 2011 #
    __________

__________

*